I've seen roadkill with better reflexes.

Så nu är jag tillbaka från Solvik.
Tror att jag fortfarande är snurrig från allt på lekplatsen.
För allt är jäkligt förvirrande och jag vill mest vila. Och det vill jag helst göra tills jag dör.

Det är skit med mänskliga känslor, personkemi och sociala behov. Skitskitskit. Speciellt eftersom jag verkar vara så jävla dålig på allt det där.
Fast just nu känns det som om jag inte är bra på något och som att inget kommer hända. Någonsin. Ever. Som om jag lika gärna kan låsa in mig i ett skjul och trycka huvudet så långt ner i marken som möjligt. Frustrerad.


Det enda positiva med idag var att jag fick träffa systern min idag. Men vi ska nog båda sova snart. Hemma imorgon, orka gå runt med folk jag inte känner på en skola jag inte går på...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0